.

.

måndag 24 april 2017

Idag slog tanken mig att undra om Leo har tagit sin medicin på kvällarna eftersom han är så speedad hela tiden så jag går upp och räknar tabletterna och inser att han inte har tagit medicinen sedan i onsdags.
Man får inte göra paus i medicineringen och vill man sluta så måste man successivt trappa ner.
Nu förstår vi varför han har varit som han har varit hela helgen men jag vet inte vad jag tycker...
När han inte äter medicinen så är han helt speedad heeeela tiden, inte på ett dåligt sätt men så att ingen annan orkar, som i söndags när vi skulle på innebandy cup hela dagen så sprang han runt  i 30 minuter med sin bandyklubba och  vi försökte säga åt honom att han måste ta det lugnt annars så orkar han inte spela cuppen.
Men han lyssnar inte alls när han är så där.
Men det är både positivt och negativt för han blir arg när vi säger åt honom men det går också över lika fort. Och så är han igång igen inte med att bråka altså utan att spela bandy eller inte vet jag...
Samma sak vid middagen han sitte med sin klappare och sjunger hejaramsor åt fotbollen på tvn genom hela middagen så micke och jag behövde nog både wiskey valium och nån form av terapi.Det är så svårt att veta vad man ska tycka för han är så glad och det är han inte annars men vi orkar inte leva med det där tempot heller och när vi säger åt honom att tex inte klappa vid maten så gapar han (inte skriker utan pratar högljutt) varför inte? jag har bara roligt, ni är glädjedödare som inte vill att jag ska ha kul, varför får jag inte göra det. osv osv osv så kan jhan fortsätta i flera minuter och man försöker behålla lugnet men till slut briste man och blir arg och då kan han gråta och skrika oförskämda saker, men sen på en sekund vänder det och han skiner som en sol är igång med klapparen och sjunger hejaramsor så hög han kan igen och Micke och jag undrar om han inte har förstått någonting av det vi har sagt den senaste kvarten.
Sen på cuppen i går så tycker jag att han spelade bättre än vanligt, han gjorde 4 mål och det kändes som han orkade detdär lilla extra, Micke var super orolig att han skulle bli arg och bete sig illa på eftermiddagen när hans dag medicin gick ur men det gjorde han inte.
I bilen på vägen hem somnade han och när vi kom till restaurangen gnällde han lite för han gillar inte kina mat så vi sa att han fick äta hemma sen.
Mne när vi kom in så åt han mat ändå utan att någon sa åt honom, så jag är lite orolig att medicinen påverkar hans aptit för mycket.
Samma sak i  dag så var han jätte hungrig vid 4 så då åt han plättar men sen åt han bra med middag ändå.
Samma sak med aktiviteter och kompisar, vi tycker att det är jobbigt och tråkigt att han sitter ensammen på sitt rum och spelar tv spel varje dag men i fradag så ringde han typ alla i klassen för att han ville gå och spela fotboll, det har aldrig hänt förut. Varje dag är han bara trött, men inte nu.
Jag önskar att det fanns något mittimellan.
Jag vet inte vad som är rätt och fel vi skulle inte orka leva med hans tempo som han har haft nu men jag tycker att det ändå var trevligare men hans glada gapande och skrikand istället för att han sitter ensammen på ett rum hela dagarna och inte vill prata med någon.





vises

Inga kommentarer:

Tack för att du har tittat in på min blogg och hjärtligt välkommen tillbaka.

Ha en bra dag!

Kram Michaela :)