Förmiddagen var bra Micke åkte på folkrace och jag stannade hemma med killarna och vilade men mitt på dan kändes det lite bättre och det kändes extra trist att ligga hemma när micke smsade att han kom 2a. så jag bestämde mig för att åka dit.
Leo var lugn och helt okej nästan hela förmiddagen men sen började det spåra ur lite så han fick sin medicin men när vi kom till folkracebanan verkade det som om den inte hjälpte alls. Han började nästan på en gång att fråga när vi skulle åka hem sen övergick det från frågor till tjat, ungefär var 5 minut frågade han när vi skulle åka eller gnällde -ska vi inte åka snart? -jag vill åka hem nu. och däremellan suckade han oavbrutet sparkade i gruset svor och gnällde över att han ville åka eller att han inte ville vara där.
Tillslut fick han godis av någon för att han skulle sluta ett litet tag vilket också kändes fel då vi hade bestämt from måndag att vi skulle göra om våra matvanor och bli nyttigare och då bara äta godis en gång i veckan och han och Robin åt godis i går, men just då sa jag ja för att jag helt enkelt var helt knäckt över flera timmars bråk och får Leo godis måste ju Robin också få och där fick jag ännu mera ångest eftersom det är till största delen för hans skull vi gjort om våra matvanor eftersom han är överviktig och vi vill inte att han ska vara det.
När han beter sig så här lockar han fram det sämsta i en och jag säger så mycket dumma saker som, håll käften och när han säger att han inte vill vara där sa jag att jag inte ville att han skulle vara där.
Allt det där känns så fel, många säger att det är förståligt för att det är oerhört psykiskt påfrestande med ett barn med adhd men det spelar ingen roll för jag har sagt allt det där, han minns det fortfarande även om det flög ur mig för att jag mådde dåligt.
Jag önskar att jag hade bättre självbehärskning och inte blev så irritera på honom. men jag vet inte hur, Micke är tyvärr som jag så han gör inte att situationen lättas upp heller, jag tänker att om den andra inte var lätt irriterad och tog saker med en nypa salt kanske det skulle smitta av sig men nu går vi alla bara omkring och är lätt retliga ist. Jag tänker ofta att om jag och micke var på ett annat sätt kanske Leo och Robin skulle vara annorlunda men adhd är ju ärftligt så dom har ju fått det av nån av oss eller kanske utav båda för jag ser oerhört mycket av Leos dåliga beteende i både mig och Micke så det känns om han har fått hälften av mig och hälften av Micke. Stackars barn.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar